Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att studera vad lÀrare och dÄ specifikt lÀrare som ocksÄ Àr idrottsledare har för uppfattningar nÀr det gÀller ledarskap. Det kommer stÀndigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet sÄ dÀrför behöver man kontinuerlig utbildning i detta omrÄde. Arbetet bestÄr av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lÀrare dÀr jag söker svaren till mina frÄgestÀllningar. Min litteraturgenomgÄng delar jag upp i tre delar, lÀrares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv pÄ ledarskap. I diskussionen har jag utgÄtt ifrÄn mina frÄgestÀllningar och det övergripande syftet med arbetet.

Denna uppsats handlar om vilka förestÀllningar fem kvinnor inom de mÀnniskoförÀndrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt Àr socialtjÀnst, kriminalvÄrd samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de Àr verksamma. De centrala frÄgestÀllningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men Àven vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp Àr anledningar till varför det finns sÄ fÄ kvinnor som Àr ledare, samt hur de ser pÄ denna maktaspekt som ett ledarskap medför..

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika omrÄden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skÄdespel som pÄgÄr Àr fyra perspektiv pÄ organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv pÄ organisation och ledarskap. Syftet med rapporten Àr att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att stÀlla resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot nÄgra av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyrÄer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie av fyra skolledare med gemensamt ansvar för verksamhet frÄn förskola till Ärskurs nio. Syftet med undersökningen Àr att lÄta nÄgra skolledare i en teamorganisation beskriva sin verksamhet ur nÄgra olika perspektiv. Resultaten har stÀllts mot samhÀllsvetenskapliga teorier kring reciproka utvecklingsmiljöer och en teori om skola som organisation och institution. Resultatet pekar pÄ hur omvÀrldsfaktorer i kombination med entreprenöriell förmÄga skapat ett frirum för gemensamma arbetsformer i ett ledningsteam för skola och förskola. I teamledarrollen kombineras juridiska aspekter pÄ rektorsuppdraget med en mer systemorienterad syn pÄ ledarskap för utveckling av verksamheten.

Syftet Àr att undersöka lÀrares och rektorers instÀllning till ledarskap i relation till den sÄ kallade Monroe-metoden..

Dagens ledarskap har genomgÄtt stora förÀndringar och gÄtt frÄn traditionellt, hÄrt och byrÄkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestÄ av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller Àr det sÄ att arbetslivet behöver bÄda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hÄrd(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkÀtundersökning sÄ framgick personalens tankar och Äsikter kring ledarskap i förhÄllande till kombinationen av mjuk och hÄrd makt. Resultatet pÄvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn pÄ kombinationen av mjuk och hÄrd makt dÀr faktorer inom bÄda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvÀndiga..

Syftet med uppsatsen var att jÀmföra för och nackdelar med delat respektive ensamt ledarskap för enhetschefer inom Àldreomsorgen, med avseende pÄ effektivitet, kompetens och stress. Min hypotes som jag utgick ifrÄn var att delat ledarskap har förutsÀttningar att öka effektiviteten, minska stressen och bredda kompetensen för enhetschefer inom Àldreomsorgen. Jag har anvÀnt mig av enkomparativ design. Jag har jÀmfört tvÄ organisationsformer med varandra, delat ledarskap samt ensamt ledarskap. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen.

Dagens ledarskap har genomgÄtt stora förÀndringar och gÄtt frÄn traditionellt, hÄrt och byrÄkratiskt ledande till ett allt mer mjukt, flexibelt och personalfokuserat ledarskap. Kommer framtidens ledarskap att enbart bestÄ av mjukt ledarskap medan det traditionella dör ut, eller Àr det sÄ att arbetslivet behöver bÄda i en kombination. Syftet med studien var att undersöka ledarskap ur personalens perspektiv med fokus riktat mot kombinationen av mjuk(transformativt ledarskap) och hÄrd(transaktionellt ledarskap) makt. Genom en enkÀtundersökning sÄ framgick personalens tankar och Äsikter kring ledarskap i förhÄllande till kombinationen av mjuk och hÄrd makt. Resultatet pÄvisade att personalen inom en industriell arbetsmiljö har en positiv syn pÄ kombinationen av mjuk och hÄrd makt dÀr faktorer inom bÄda ledarskapstilarna ses som betydelsefulla och nödvÀndiga..

Detta examensarbete Àr utfört under vÄrterminen 2009 pÄ Högskolan i BorÄs pÄ uppdrag av BrÀmhults kommundel/BorÄs Stad. BorÄs Stad Àr uppdelad i tio kommundelar som alla ansvarar för Àldreomsorg av sina invÄnare. BrÀmhults kommundel, som ligger i fokus för detta arbete, bestÄr av sju omrÄden; Boda, BrÀmhult, FrÀmgÀrde, HÀssleholmen, Hyberg, SvensgÀrde och Sörbo. Inom kommundelen arbetar cirka 900 anstÀllda; 400 inom Àldreomsorg, 500 inom förskola/skola och de resterade 150 arbetar som vikarier.Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad som Àr utmÀrkande för ett bra ledarskap. Sex personer intervjuades, tre enhetschefer respektive tre medarbetare med avsikt att ta reda pÄ om det finns nÄgon skillnad mellan deras bild av ett framgÄngsrikt ledarskap.

AbstraktTransformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie dÀr 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkÀt och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var tvÄ olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredstÀllelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstÀmde vÀl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det gÄr att predicera vilka effekter ett ledarskap hade pÄ medarbetarna och dÀrmed indirekt pÄ medarbetarnas prestationer..

Delat ledarskap har pÄ senare Är blivit alltmer uppmÀrksammat, frÀmst inom idrotten dÀr Tommy Söderberg och Lars LagerbÀck rönt stora framgÄngar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om instÀllningen till delat ledarskap Àr mer positivt bland de personer som haft denna ledarform Àn bland personer som inte upplevt detta. Syftet Àr dessutom att se pÄ hur ett specifikt delat ledarskap fungerar. Genom intervjuer med tvÄ elitfotbollstrÀnare som utövat delat ledarskap samt en enkÀtundersökning med elitfotbollsspelare, har data samlats in.Resultaten visade ingen signifikant skillnad i instÀllningen till delat ledarskap hos fotbollspelarna. DÀremot gav intervjuerna med trÀnarna en bra inblick i hur ett delat ledarskap fungerar, nÄgot som kan vara framtidens ledarskapsform..

FörÀndringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer sÄ kallat grÀnslöst arbete och ett kommande generationsskifte bÄde möjliggör och stÀller krav pÄ företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn pÄ ledarskap och vad ett gott chefskap innebÀr för dem som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrÄn tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet Àr en kombination av ett personligt, nÀrvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhÄllande till tvÄ aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet frÄn föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de tvÄ begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap.